Motala Tidning

Oj, vilken nervös vecka det har varit!

I måndags kväll ringde en journalist från Motala Tidning och frågade om jag ville ställa upp på ett reportage. De skulle skriva om kreativitet och tyckte att scrapbooking var ett bra ämne. Och det har de ju alldeles rätt i. De hade fått höra att jag var med i scrapförening, som inte riktigt stämmer, men det är ju i alla fall hyfsat nära sanningen. Chefredaktören på tidningen är min syssling, eller egentligen pyssling om man ska vara noga, som jag aldrig ens har träffat. Men hon hade koll på att jag pysslade med scrapping. Så det bestämdes att journalisten och en fotograf skulle komma redan på tisdagkväll.

Så på tisdagen städade jag (visste att det fanns en anledning till att jag tvättade golven i söndags) och gjorde mig i ordning (hur mycket det nu gick). Punktligt klockan 18.00 ringde det på dörren. Tog ett djupt andetag och öppnade. Jag hade ingen aning om vad som förväntades av mig men både journalisten och fotografen visade stort intresse och ställde massor med frågor, så det flöt på bra. Jag visade mina album och försökte förklara så bra som möjligt. Gjorde naturligtvis lite reklam för våra träffar i Linköping. Fotografen knäppte bilder som en galning, både på mig och i albumen. Kändes mycket underligt. Efter ca 45 minuter hade de gått och jag kunde pusta ut!

Dagen därpå kom jag på att det skulle ju komma med i tidningen också! Jag hade varit så upptagen med att oroa mig för själva intervjun så det hade liksom fallit i glömska. Så sedan i onsdags har jag haft konstant ont i magen och massor med farhågor har flugit genom huvudet. Tänk om de visar de Lo's som jag inte riktigt är så stolt över, eller slår upp en stor bild på mig, eller missuppfattar någonting (väldigt lätt hänt när man inte lever i scrapvärlden).

Så idag har den stora dagen kommit. Vaknade tidigt för en gångs skull (hm, undrar varför?). Slog upp tidningen och en av mina största farhågor besannades, det var en gigantisk bild på mig. Den ser lite kontsig ut, lite utdragen liksom men, men... De Lo's som syns är jag faktiskt nöjd med, utom en men den hade fotografen bara tagit med detaljer på, så ingen fara på taket där. Läste artikeln och konstaterade att journalisten faktiskt gjorde ett bra jobb. Så idag finns jag att beskåda i Motala & Vadstena Tidning, inte på webben dock.

Jisses, vilket långt inlägg det blev, men det är så stort för mig att bli uppringd av tidningen så där. Sån't händer liksom inte mig...

Jag vågar inte lägga upp bilden på artikeln, jag antar att sån't är upphovsrättsskyddat. Men hör av er om ni inte har möjlighet att läsa tidningen så mailar jag fotot jag har tagit på artikeln. För det måste väl ändå vara ok?

Jul och nyår

Julafton tillbringade jag hos far med släktens gamlingar, dvs far, faster, farmor & farfar och gammelfaster. Det var mysigt men väldigt lugnt. Farmor hade som vanligt lagat mat för glatta livet, som vanligt väldigt gott, som vanligt för en hel armé. Vi tittade på Kalle Anka och delade ut julklappar. Sen var julafton slut för denna gång.

Jag fick ett efterlängtat stativ till kameran och var naturligtvis tvungen att prova det. Tog ett kort på julgranen utanför fars hus. Visst ser det riktigt mysigt juligt ut?

En kväll när det var för kallt (och jag var för lat) att gå ut och fota tog jag med mig stativet ut på balkongen och riktade kameran mot radiomasterna. Ökade kontrasterna i fotoprogrammet, tycker det blev rätt läckert.

Nyårsafton spenderade jag till största delen vid Rådhuset i Motala. Det infördes en ny "tradition" i Motala. Det var en ljuspromenad genom stan, från Redareplan till Hamnen och sist Rådhuset. Det serverades kaffe, glögg och cider längst vägen. Vi hade ställt ut tusentals med marschaller. Vackert värre!


Jag och C blev tilldelade området Rådhuset och Kanalparken. Vi ställde ut och tände ca 160 marschaller, vilket inte var så lätt i hård vind. Mina vantar blev lite brända i fingertopparna och jag fick kramp i tummen men annars gick det utan större fadäser. Klockan fyra stod vi redo med äppelmust och svartvinbärsnektar utanför Rådhuset. C placerade sig inne för att svara på ev. frågor om huset. Jag trodde innan att vi fick vara lyckliga om vi fick två besökare men tji fick jag. Det vällde in folk, jag tappade räkningen vid 44 st. Som tur var fick vi hjälp från oväntat håll: självaste kommunchefen med man! De serverade dryck och pepparkakor så det stod härliga till. Till slut uppskattar jag att vi fick besök från 300-400 personer. Inte illa!

Julkort

Det tog ett tag, men nu har jag lyckats få upp de få julkort som jag hann knåpa ihop.
Först fyra extremt enkla julklappsetiketter. Jag säger bara: Julpapper!
Välj ett julpapper med motiv i rutor av något slag, klipp ut, klistra på vikt kartong, slå ett hål, klart!



Ett mycket enkelt kort som jag inte är så väldigt nöjd med, men jag hade bara inte tid att måla en stämpel till. Dessutom fick jag en chans att använda snögubbarna i filt som vi fick i goodie-bagarna från en av scrapträffarna.


Tre kort med stämplar som det tog en evighet att måla. Undrar om jag är lite för petig när jag scrappar??!! Med tanke på att jag bara fick ihop tre kort så är nog svaret ganska givet: Japp!