Lite blandat och gott

Eftersom mina energiresurser är något begränsade så har jag valt att lägga det lilla jag har på mitt lilla företag istället för på bloggen. Därför har det inte hänt så mycket här men ni som har gillat min facebooksida har kunnat få lite uppdateringar därigenom. Och ni som inte har gillat min sida går och gör det nu! Klicka HÄR. Ni får vänta med att läsa resten tills det är gjort, så det så. (det tar bara två sekunder). Ni andra kan fortsätta på en gång ;-)

Så, är alla med nu? Bra, då fortsätter jag. Jag har letat upp lite bilder och lagt in dem lite huller om buller så det blir kanske lite rörigt men men...

Jag fick en förfrågan på om jag kunde hjälpa till med att göra en present till en lärare av en mamma. Sonen slutar trean och har haft samma lärare hela tiden men kommer att byta nu till hösten. Då läraren varit väldigt engagerad ville både sonen och mamman tacka hen på något viss. Mamman har under skolåren skrivit upp olika citat som sonen har fått till och ville få med dessa. Dessutom hade de båda skrivit ett litet tackbrev var. Så för att få med allt så beslutade jag mig för att göra min första "exploding box", eller "exploderande låda" på ren svenska.

Hittade en instruktion på nätet och så var det bara att sätta igång. Inte alls svårt och roligt var det också. Jag valde vit cardstock som stomme och klädde dessa sedan med mönsterpapper från favoriten Maja Design.. Då citaten skulle vara i centrum så valde jag att inte dekorera så mycket inne i boxen. Jag vräkte på desto mer på locket. Eftersom lådan skulle skickas så limmade jag inte ihop locket utan har här bara vikt ihop det och satt på, därför står kanterna ut lite grann. 

Gardenia, pioner, blad, fjädrar, ommålade spröt och en nyckel från Tim Holtz fick pryda ovansidan. På sidan av lådan satte jag ett lås, också det från Timpan och några pioner. Spröten är egentligen julröda men en StazOn-dyna tog hand om det problemet. Färgen matchar blåbären på pappret perfekt. Älskar när man kan få till det så. Satte dit en liten banderoll med lärarens namn med brads. Jag har suddat lite av hänsyn till de inblandade. Sist tog jag fram pearlmakern och det gick nog lite överstyr på kanterna men låtsas att det förstärker blåbärstemat istället. Det är ju så svårt att sluta när man väl har börjat dutta.

När man tar av locket så faller sidorna på lådan ut. Jag har tre lager som sitter ihop i mitten. Jag fick med skolfoton på sonen och ett av dessa fick pryda mitten. Tror det blir ett bra minne. På sidan längst ner gjorde jag en fick, rullade ihop de utskrivna breven och stack in dem. Jag skrev ut dem på vanligt datapapper och mistade dem sedan lite. Blev rätt läckert. På de övriga sidorna sitter citaten. Jag bjuder på två men de övriga håller jag hemliga efter önskemål men kan avslöja att de är väldigt roliga.

Jag fick ett mail av mamman efteråt där hon skrev: "Jag har med glädje precis betalat din faktura!". Det måste väl ändå vara den finaste komplimangen man kan få??!!

En annan beställning jag har gjort är ett "vanligt" kort där mottagaren heter Berit och skulle uppvaktas på sin födelsedag. De direktiv jag fick var: nallar, blommor och gullegull. Nu blev det inga nallar men hoppas att en igelkott ska fungera lika bra. Stämpeln är från Penny Black och jag färglade den för länge, länge sedan men har blivit liggandes. Kul när man kan använda sånt som ligger och "skräpar".

På vår välgörenhetsdag 25/5 passade jag på att fynda en dies i form av tårtpapper. Den största använde jag som bakgrund. Tycker den är riktigt läcker, blev extra elegant med pearlmaker. Att alla pengarna gick till ett gott ändamål gör den bara ännu finare. Läs mer om hur det gick med välgörenheten HÄR!

Återigen har Maja Designs papper fått lysa med sin härlighet. Det går bara inte att göra fel med de papprena. Love it! Ett hopplock av blommor från butiken fick dekorera kortet. Bara bladen och de gula rosorna som inte finns i butiken. Och alla går att köpa styckvis... Bara ett oskyldigt inflik så där, inte alls menat som marknadsföring, inte alls... ;-)

På insidan använde jag den mellersta diesen, även den har fått en omgång med pearlmaker. Börjar ana en trend hos mig...

Då jag har mitt företag hemma så är det ett rum som jag känner är mer privat och som ingen egentligen behöver se. Mitt sovrum/vardagsrum. Så jag gjorde en skylt till dörren i metal art. 

Till sist bjuder jag på några bilder från butiken. Jag hade ju invigning för 1½ vecka sedan och tills dess skulle allt vara klart. Och det blev det. Det var en jättekul invigning med pysselnyfikna tjejer som alla gjorde en varsin tårtbit, i papper så klart.

På invigningen bjöd jag på små minipajer. Supergoda! Recept finns på fb-sidan. De är inte så söta så med lite anpassning fungerar de perfekt som LCHF-dessert.

Lite att ta igen...

Nu har det gått så där förbaskat lång tid igen sedan förra gången. Att det ska vara så svårt att sätta sig ner och skriva ner några meningar. För meningarna har jag oftast, och lusten. Det är orken som vanligt som inte riktigt vill som jag vill.

Så vad har hänt sedan sist, en hel massa, och ingenting. Precis så känns det. Det händer en massa saker men samtidigt står jag bara och stampar. Jag kommer ingenstans.  Förutom till stan då förstås. Äntligen har jag flyttat in till Motala igen. Den 1 maj gick flyttlasset och jag har fått hjälp av många underbara människor som gjorde det möjligt. Trots det så kraschade jag ganska rejält efteråt och känner mig väl inte riktigt tillbaka än. Jag hade planerat att jag skulle ha nyinvigningen av företaget den här veckan men det kommer inte att ske. Jag lever fortfarande i totalt kaos och jag har inte riktigt klart med hur jag ska ha butiken. Det fattas nog en möbel eller två, men det får jag ta allteftersom.

Men invigning SKA jag ha. Det har jag bestämt mig för, och jag känner att den borde vara innan maj är slut. Sedan kommer sommaren och så har det dragit iväg igen. Men vad ska jag hitta på? En VIP-dag med några scrappare? Mingel? Tilltugg? Kurs? Make'n'Take? Det är i sådana här situationer jag önskar att jag hade en partner att diskutera med. Någon som kan, eller åtminstone kan komma med förslag och idéer. Jag skulle behöva en PR-agent helt enkelt, en sån kan väl inte kosta så mycket...

Jag skulle så gärna vilja ta hem lite nyheter också till invigningen men det går bara inte just nu. Jag skrapar redan sönder knäna som det är. Jag behöver få in lite bokningar först men det är svårt när man inte har fått i ordning än och inte ens haft invigning. Så fokus på invigning. Det andra får komma sen.

Veckan innan flytten var jag på Nyföretagarkväll i Nyföretagarcentrums regi. En helt fantastisk tillställnng med speedmeeting. Man sitter på varsin sida av ett långbord och så får man 1½ minut var att presentera sig och sitt företag. Sedan byter man. När båda har fått sin tid flyttar sig den ena sidan ett snäpp och så börjar man om. På så sätt får man öva sig på att presentera sig samtidigt som man får massor med bra kontakter. Underbar idé. Utom för mig... Eftersom vi satt bredvid varandra så blev ljudnivån ganska hög och efter 4-5 möten var jag tvungen att gå undan. Jag hörde inte ett ord av vad personen på andra sidan bordet sa. Det blev bara ett tjockt täcke av ljud. Så det var nog många fina möjligheter till fantastiska kontakter som jag missade där.

Efter det så serverades det buffé och då såg jag till att sätta mig på kanten för att i alla fall slippa ljud från ett håll. Jag hamnade med några fantastiska tjejer och vi hade det riktigt trevligt. Det är så kul att få träffa andra nyföretagare som är i samma sits som jag. Man skulle vilja anlita varenda en av dem, på ett eller annat sätt.

Och så presenterades årets nyföretagare också. Det var två tjejer som startat ett vårdbolag, och den ena tjejen har jag pluggat ihop med för nästan tio år sedan och inte sett sedan dess. Så det var riktigt kul att få träffa henne igen och att hon har lyckats så bra.

Så klart har jag massor med annat som jag vill dela med mig av men då kommer det här inlägget aldrig att ta slut så det är bäst att jag slutar här. Från och med nu har jag som mål att skriva åtminstone en gång i veckan. Så snälla ni, påminn mig när det är dags igen.

Och så är ni hjärtligt välkomna på invigning!! När det nu än blir...

Poster till 25 maj!

Nu har vi fått till en poster till vår stora dag. Sprid den gärna så att fler kan få möjligheten att komma.

Fåfängan lurar överallt

Idag håller vi minnesstund för älskade morfar som efter en lång tids svår sjukdom fick ro i påskas. Jag och bror min åker upp till Katrineholm för att närvara, och träffa släkten. Många av mina kusiner på den sidan har jag inte träffat på över tio år och är faktiskt rädd att jag inte kommer att känna igen alla. De är yngre än mig så de har hunnit ändrat sig en del, de som i mitt huvud bara är 6-7 år har redan tagit studenten. Några har till och med hunnit bli äldre än mig!

Lustigt hur man fungerar. Idag är handlar det främst om morfar, vår saknad och sorg efter honom men ändå är det just nu mest fåfänga jag oroar mig för. Jag har som bekant gått upp en hel del (ca 22 kg) i vikt efter körtelfebern och försämringarna med ME'n och det jag nu känner mest ångest för är att jag ska träffa alla mina släktingar som jag nästan aldrig träffar annars, och så ser jag ut så här!! Dålig hy, oklippt och stor som ett hus. Det är ju inte den bilden jag vill att de ska förknippa med mig. Men vad gör jag, jag kan ju inte ändra på mig tills i eftermiddag. Och jag vill ju träffa dem.

Nu ska jag se över det sista, näsdukarna är redan packade och tänderna ska borstas. Sedan far vi mot hemtrakten.

Dopkort

Jag fick en beställning på ett dopkort till lilla Holger, och här är resultatet:

Efter att jag fotat kortet satte jag dit en charm under kragen i form av en ängel.

Snabbt kort

I fredags, på långfredagen samlades vi hos farmor för att hon fira att hon fyllde år dagen innan. Jag hade ju gjort ett kort till henne på LinköpingScrap men då jag även fått i uppdrag att göra ett kort från "alla" så fungerade det ju inte att det stod "Farmor" på kortet. Det är ju bara jag och min bror som kallar henne för det. 

Så på morgonen satte jag igång med att knåpa ihop ett nytt kort, lite i panik så där. Jag är definitivt ingen snabbscrappare och kan oftast inte sitta koncentrerad från början till slut. Jag brukar gå ifrån en stund då och då för att sedan komma tillbaka. Men nu lyckades jag faktiskt få ihop ett kort på ett par timmar, och för mig är det VÄLDIGT snabbt. 

Det blev ett tri-fold card med ett stämpelmotiv från Bildmålarna som jag har haft färdigmålat ett bra tag. Kul när man kan använda gamla saker som blivit liggandes. På de röda flikarna skrev vi alla namnen sedan.

Resultatet från LinköpingScrap (och en hel del text)

I helgen som var gick 13:e upplagan av LinköpingScrap av stapeln. Konstigt att vi aldrig tröttnar men det är verkligen lika kul varje gång! Denna gång hade jag bestämt mig för att faktiskt scrappa LO's, det var över ett halvår sedan jag gjorde den senaste så det var verkligen på tiden. Det här är resultatet:

Jag började med några kort som är av urusel kvalité, tagna med mobil i dåligt ljus, men som jag ändå gärna ville få scrappade. Det är kort på mig och mina Upplandskusiner. De togs på farfars begravning för snart ett år sedan. Det är extremt sällan vi ses och ännu mer sällsynt att vi ses allihop så jag är glad att vi ändå tog de här korten. Brorsan min hade redan åkt så det blev inte helt komplett men vi tjejer är i alla fall med. Så här i efterhand så var det kanske inte så genomtänkt att jag som är dubbelt så stor som de andra står närmast kameran men man lär sig av sina misstag...

Jag, som alltid är lite sen med att hänga på trenderna, har nu upptäckt washitejp. Syns det? =) Pappren är från min spillbitslåda. Jag skar upp en av vingarna på en fjäril och böjde upp det lite för att få lite liv. En trollslända i trä fick cracklepaint på sig som sedan det torkat fick vit akrylfärg på sig som direkt torkades bort. Kvar blev det vita i sprickorna som på så sätt syns bättre. Stämpeln med fotoremsan är lånad av bästa Sara, kommer från K-Designs och passade till journalingen. Önskar bara att jag hade skrivit "Farfars begravning över datumet så jag hade kunnat skriva namnen i den rutan men jag får skriva dem på baksidan i stället. 

LO nummer två blev i lite mindre storlek, 8" istället för 12". Den storleken passar perfekt att rama in med IKEA's ram Ribba som har lite djup mellan glas och bakstycke. Jag har skannat in en del gamla foton från gömmorna hos farmor. Det här är på farfars familj när han är liten. Han är den lille pojken som står på bänken, runt ett år skulle jag tro. Det betyder att fotot togs 1927. De bodde då på Lokgatan i Verkstan, Motala. 

En av mina "nya" upptäckter är dymoremsor. Jag har aldrig tyckt om det förut och haft svårt att förstå tjusningen med det. Men nu, när det har varit inne i några år då helt plötsligt tycker jag att det nog inte är så dumt. Så nu står en präglingsmaskin högt på önskelistan. Här lånade jag av min alltid lika lojala scrappartner Sara. Vad skulle jag göra utan henne? Även alfabetet är lånat av henne. Numera kan jag i alla fall stansa ut med egen maskin... 

Ramen är laserskurna dekorationer från Panduro, köpt på deras Outlet i Ullared. I och med att fotot är så pyttelitet så ville jag inte ha för mycket som tar blicken från det, och jag blev nöjd. Det enda som ska till är årtalet, på dymoremsa naturligtvis ;-).

Eftersom jag vägrar att lyssna på kroppen och bara vara där en dag så fanns jag på plats även söndag. Går ju inte att låta bli... Den dagen ägnades åt en LO och ett kort. Därmed var min vanliga kvot uppfylld, det brukar vara det jag hinner med på en helg. Och ja, jag var rejält sliten efteråt och liggandes i mer eller mindre i tre dagar, men det fick det vara värt.

Något jag ångrar med mina degustjejer var att jag inte fick så många foton på dem. Så när jag nu har två underbara pojkar här hemma så ville jag se till att de blev scrappade ganska snart. Tyvärr har jag upptäckt att det inte är det lättaste att få till bra kort på dem men jag tog det jag hade. Kommer nog bli fler...

Ytterligare en demoremsa, med ordet "Mina", det syns inte så bra här. Lekte lite med Saras nya cirkeldies. Precis som med kusinfotona så var inte min främsta tanke att få till den perfekta LO'n utan att få dem scrappade. Första gången jag har tänkt så och det var skönt, det fick bli lite som det ville, istället för så bra som jag ville. Är ändå inte helt missnöjd, ska bara göra något med rubriken så den syns lite bättre men har inte kommit på vad än.

Till sist så blev det ett kort också. Min älskade farmor fyller snart år så jag passade på att göra ett kort till henne. Även här har jag lekt med Saras dies, de här i hjärtform. Även bokstäver och siffror är hennes dies. Mönsterpappren fick vi i goodiebagen och en av tävlingarna var att använda dessa. Så det gjorde jag. Det utskurna hjärtat och bokstäverna fick två lager av 3d-lack på sig och siffrorna som jag stansat ut i glitterpapper (japp, från ICA Maxi) har fått ett lager på sig. Det kapslar in glittret också så man inte behöver få glitter överallt.

Nederkanten stansade jag med Martha Stewart-stansen Doily Lace. De turkosa blommorna är utstansade ur mönsterpappret med diesen från Tim Holtz (som finns i butiken), den är MYCKET användbar! En stämpel från K-Designs fick stå för meddelandet, den lyder: "Jag älskar dig av hela min rumpa, jag borde säga hjärta men min rumpa är större". Jag har väntat länge på att få mina händer på den, och nu när Kattiz var på plats med butiken kunde jag inte hålla mig. Älskar den! Svarta halvpärlor fick balansera upp det hela.