Cathy's krypin: Busfabriken

I år är det 10 år sedan jag tog studenten och flyttade till Motala (vart har åren tagit vägen?). Under alla dessa år har jag och min klasskompis från gymnasiet, Ia lyckats hålla kontakten, även om det de senaste åren mestadels har varit via msn. Trots avståndet mellan oss har vi följt varandra genom livet och alltid funnits där för varandra. Vi har träffats någon gång om året när jag har varit i hemtrakterna och hälsat på men på senare år har det blivit glesare och glesare med besöken. Nu kände vi att det var dags att ta igen förlorad tid! Så för tre veckor sedan tog Ia med sig barnen och kom hit över helgen.

På fredagskvällen blev det mycket prat för de gamla klasskompisarna. Vi tittade på bilder från gymnasietiden, blev nostalgiska och gick igenom många minnen. Så mycket kul vi har haft, Ia och jag.

På lördagen tog vi sovmorgon med sen frukost innan vi gjorde oss i ordning och åkte och handla. När vi kom hem igen förberedde vi kvällens middag innan lunch intogs på en välkänd hamburgerkedja. Ia och barnen åkte lite i förväg till Linköping medan jag hämtade upp Cariño med dotter. De fick inta sin lunch i bilen på väg in till Busfabriken. Det tog en stund innan tjejerna hittade varandra men sedan höll de ihop hela dagen och även Emil hängde på. Jag tror att alla tre barnen var ordentligt avbusade och trötta när vi till slut åkte hem. Väl hemma var Ia och jag grymt nöjda med oss själva för att vi kom på idén att förbereda middagen innan vi åkte. Ibland är det underbart med tacos! Barnen trivdes så bra ihop så vi bestämde att allihop skulle sova kvar. 6 personer i min lilla tvåa! Men det gick hur bra som helst. Vi vuxna satt uppe till småtimmarna och pratade medan de små slocknade något innan oss.

Söndagen blev lugn (med småbarnsföräldrars mått mätt i alla fall, jag är inte riktigt lika van vid "familjelivet" dock). Efter en rejäl sovmorgon med frukost runt runda bordet tog jag med besökarna på en promenad genom ett grått Motala. Jerry och Nina hade gått hem till sig en stund innan vi hämtade upp dem igen för lunch hos mig. Då vi lyckades laga mat för ett helt kompani på lördagen blev det tacos även på söndagen. Oerhört smidigt. Framåt eftermiddagen var det dags för hemfärd för Biefolket och en härlig helg var över för denna gång. Både Ia och jag var överens om att nästa gång väntar vi inte 10 år på att ses igen!

Lite foton från helgen:

Det tog inte lång tid för Felicia och Emil att hitta sängen som visade sig fungera alldeles utmärkt som studsmatta.