LCHF-frallor

Måste verkligen börja på allvar med LCHF nu, speciellt om jag nu skulle bli beviljad en gastric sleeve. Då gäller det ju att ha kosten i ordning så mycket som möjligt.

Så idag provade jag ett nytt brödrecept. Det kommer från Åse Falkman och hennes blogg 56kilo.se. Har hittat många bra recept hos henne.

4-6 frallor

1,5 dl mandelmjöl

1,5 dl PO-fiber

1,5 msk fiberhusk

1-2 tsk bakpulver

1 tsk salt

2 ägg

2 dl rysk yoghurt, creme fraiche eller liknande

3 msk smält smör eller kokosfett

svarta vallofrön + uppvispat ägg

ev 3 msk vatten eller mjölk om degen är för fast

Blanda gärna ner 1 msk chiafrön i degen. 

Vispa äggen fluffiga.

Vispa ner yoghurten och det smälta fettet.

Blanda de torra ingredienserna och vispa ner.

Låt stå och svälla i minst 5 minuter.

Sätt ugnen på 200 grader.

Rulla försiktigt degen till bullar med blöta händer och lägg på bakplåtspapper.

Pensla med uppvispat ägg och strö över vallmofrön.

Grädda mitt i ugnen i ca 15 minuter.

Det var gott att ha i chiafrön, det gav lite struktur till brödet men de flesta frön eller kärnor fungerar nog lika bra. Jag valde att toppa med sesamfrön istället för vallmofrön, helt enkelt för att det var det som fanns hemma. Jag hade dock en slät och en toppad med kokos också för att prova. Degen var förvånansvärt lätt att forma, inte alls så kladdig som jag trodde. Jag fick ut sju lite mindre frallor som gick utmärkt att dela.

Bli MatSmart

Jag tog upp det här med att slänga mat i onödan för ett tag sen, nu fortsätter jag på det spåret. Idag fick jag hem min första beställning från MatSmart. Kan varmt rekommenderas. Deras affärsidé är så genialiskt enkel att jag inte förstår att ingen annan har kommit på den tidigare.

De köper helt enkelt stora partier överskottsmat som annars skulle slängas. Det kan vara varor med kort eller övergånget bäst-före-datum, men att varorna är helt tjänliga. Förpackningarna kan ha ändrats och de gamla slängs eller att det är varor som utgått ur sortimentet. Helt enkelt ok mat. MatSmart köper dessa, ger en del till välgörenhet och säljer resten på webshopen till låga priser, ibland helt galna priser. Sortimentet varierar så klart efter vad de har fått tag på så man får hålla lite koll men när man väl hittar saker man vill ha så är det ju värt att köpa på sig en del. Det är ju också ett utmärkt tillfälle att prova på nya produkter och smaker.

Exempel på vad jag köpte:
Glutenfri soja, 1 kr
Hel platta Naturdiet Smoothie, 12 st, 50 kr
Köttpinnar till hund, 2 kr (imorgon blir Noppe glad!)
Maskindiskmedel Yes 25 st, 30 kr
Handdiskmedel Yes, 20 kr
Hallonvinäger, 20 kr

Totalt handlade jag för 427 kr, enligt de ordinariepriserna som  var angivet på hemsidan så sparade jag ca 800 kr. Frakten är dessutom bara 49 kr så det kändes ju helt överkomligt. Den tjänar man in ganska fort. Jag valde att få paketet levererat till uthämtningsställe men man kan även välja hemleverans mot en avgift. Den enda nackdelen var att paketet blev så tungt...

Klicka på bilden för att komma till hemsidan!

Att släppa taget

Återigen har jag skrivit ett avskedsbrev till min älskade. Den här gången känns det som om det är på riktigt. Han har med all tydlighet gått vidare i och med att han flyttade ihop med flickvännen, även om det bara var en månad sedan han senast spenderade natten hos mig. Fortfarande mycket som jag inte förstår och många frågor obesvarade men jag börjar acceptera mer och mer att det här är vägs ände och att det inte finns några svar att få.

Det är nog det som jag har haft svårast att acceptera, att inte få förstå. Det har gjort att jag inte har kunnat släppa taget och gå vidare. Om jag inte vet så kan det kanske finnas en möjlighet..... Ja, ni vet. Förnuftsmässigt har jag ju förstått för länge sedan att det bästa vore att bara glömma och gå vidare men eftersom jag är en högkänslig person som lever mer med hjärtat än hjärnan så har det varit helt omöjligt så länge jag har fått blandade signaler. Och ibland är hjärtat korkad, på riktigt, jättekorkad! Totalt oresonlig och sååå envis. Men även den mest övertygade måste till slut inse att loppet är förlorat. Och till slut så är jag där. Så vad gör man nu? När allt hopp är borta?

Sorgen är fortfarande överväldigande och saknaden enorm. Hur hanterar man det? Jag har alltid hatat min sjukdom men nu när den hindrar mig från att hålla mig upptagen med annat är den mer vedervärdig än någonsin. Jag skulle bara vilja kunna uppslukas av något, glömma verkligheten, ensamheten, för en stund. Men jag kan inte hålla koncentrationen tillräckligt länge för att det ska kunna ge mig lindring. Hur gör man för att hitta mening i ett meningslöst liv? För allt som oftast känns det så. Att mitt liv är totalt meningslöst. Förnuftsmässigt vet jag att det inte är så, jag har både familj och vänner som talar om för mig att det inte är så. Men känslorna viskar i mig av tvivel. Så återigen är det hjärtat som spökar. Alla dessa känslor...

Längtar efter att få göra saker, att vara social, festa, dansa och uppleva nya platser. Fylla mitt inre med nya minnen, utan honom, där han inte är med, så jag inte behöver bli påmind av honom när jag tänker tillbaka på dem. Få känna glädje igen. Bli upprymd av stunden. Men hur ska det gå till? Jag är bunden vid mitt hem, både av sjukdom och ekonomi.

Men EN sak har jag bestämt mig för. Jag ska gå på konsert i september. Jag vet inte hur jag kommer att klara det men just nu struntar jag faktiskt i det. Det är något som vi skulle göra tillsammans så visst kommer det att bli jobbigt. Men jag vill så gärna gå så denna gång tänker jag inte låta min ensamhet stå i vägen. Helst skulle jag vilja gå på båda spelningarna (en i Göteborg och en i Stockholm), göra en helhelg av det. Men än så länge har jag nöjt mig med den ena. Den är redan bokad och klar! Kamelot, here I come!