onsdag 25 februari 2009

Ny träning

Jag hade bestämt mig för att inte gå på föreställningen i måndags, jag var så himla trött och ville bara komma hem igen. Men efter bara tjugo minuter eller så dök min gode vän H upp och ville köpa en biljett. Hon och en annan vän, N, skulle gå på teatern ihop. N hade redan köpt biljett och skulle ansluta senare. Så H stod och pratade med mig medan hon väntade. Det var riktigt trevligt att träffa båda två då det var ett tag sen sist. Och naturligtvis övertalade de mig att stanna kvar. Så det gjorde jag. Föreställningen "Fem gånger Gud" var faktiskt rätt så bra, något gapig för mig dock men helt ok. H bjöd även med mig och C på en stå upp-kväll på Berggrens källare på fredag. Det låter väldigt mysigt och jag ser fram emot en kväll med trevligt sällskap, skratt och lite gott till.

Igår var jag på styrelsemöte med Teaterföreningen så jag kunde inte gå på step up-passet. Istället har jag och A-L på jobbet bokat en tid på Träningsstudion i Mjölby i morgon. Vi får gå där gratis genom jobbet, så det är bara att försöka pallra sig dit. Jag hade aldrig åkt dit själv dock(mest för att jag inte hittar dit) så jag är glad att A-L ska följa med. Tycker dock att det är lite jobbigt att visa sig i träningskläder, svettig och högröd i ansiktet. Jag vet att det inte är nån annan som bryr sig men jag kan inte låta bli att ändå tycka att det är riktigt jobbigt. Känns som alla andra (speciellt de jag känner) är som pinnar, och det är ju bra för dom men det känns bara så himla orättvist, speciellt när man kämpar och ingenting händer. Men jag ska försöka att inte ge upp. En dag i taget...

måndag 23 februari 2009

En bra vecka...

Jag var ute på två promenader i helgen. En med Angelica och en med C. Det bästa med att gå på promenad med en god vän är att man får umgås och prata i en timme (eller mer) samtidigt som man är så himla duktig. Man mår så bra efteråt, dels för att man har varit social och spenderat tid med någon som man tycker ofantligt mycket om, dels för att man kommer hem med så bra samvete. You just can't lose.

Så den här veckan har jag varit på ett step-pass och två promenader. Dessutom åt jag lite mindre godis i helgen (är helg-syndare) och åt faktiskt bara halva pizzan jag beställde hem igår (mycket stolt över den bedriften). Resten ska jag trycka i mig ikväll, halva nu och den andra halvan senare när jag kommer hem igen. Så jag är rätt så nöjd med veckan.

För de som inte vet det så är jag kassör i Motala Teaterförening. Vi är en del av Riksteatern, och tar alltså hit produktioner, vi sätter inte upp egna. Jag står endast i biljettkassan, inte på scen. Jag åtog mig det uppdraget för två år sedan då jag var arbetslös (jättebra merit, tänkte jag). Jag hade ju aldrig kunnat tänka mig att jag skulle få ett heltidsjobb ett halvår senare. Nu känner jag att jaginte riktigt har tid eller energi för kassörskapet och har därför meddelat min avgång vid nästa årsmöte. Det är den 17 mars, och om sanningen ska fram så ska det bli fruktansvärt skönt att bli av det hela. Inte så mycket för bokföringen för den är kul men för det stora molnet som ständigt hänger över mig av dåligt samvete för att jag inte hinner med. Men än så länge är jag kassör och ikväll är vår första föreställning, "5 x Gud". Så jag ska stå i kassan och sälja biljetter, tror dock inte att det kommer så mycket folk. Det är inte den typen av föreställning som drar publik. Motala är väldigt svårflörtade när det kommer till kultur, tyvärr. Jag har inte bestämt mig än om jag ska vara kvar och se föreställningen eller inte. Jag åker nog hem så snart biljettförsäljningen är över, är lite trött idag. På lördag däremot är det den enda föreställningen av vårens utbud som jag ser fram emot. Då sätts "Sounds of Musicals" upp. En kväll med bara musikallåtar. Härligt!

Jag har bestämt mig för att gå en kurs i höst. Det är en högskolekurs i "Digital bildhantering" på 7,5 poäng. Jag känner flera som har gått kursen (scrappare så klart) och jag pratade lite med Petra om den i torsdags. Den verkar mycket bra så jag tycker det ska bli riktigt spännande. Jag vill verkligen lära mig att redigera mina bilder bättre så det ska bli kul. Måste bara se till att komma ihåg att anmäla mig. Kursen öppnar inte för anmälan förrän den 15 mars.

Nu ska jag åka och kränga lite teaterbiljetter...

lördag 21 februari 2009

Äntligen scrappat igen...

Äntligen fick jag ändan ur och lyckades få lite gjort. Jag var hos Petra i Sya i torsdags. I fem timmar satt vi och knåpade och jag fick nästan ihop två Lo's (det saknades rubrik på den ena, den fixade jag nu på morgonen). Rätt så bra jobbat för att vara mig. Det hade inte gått dock utan Petras ovärderliga tips och idéer. Tack Petra! Och tack för lånet av band och reva. Vilken förmån att få scrappa med sådana talanger!!


Det pågår en CyberCrop på Scrappiz.se (Cybercrop = tävlingar som läggs upp på ett forum, tex skisser, tekniktävlingar m.m. som man sedan skapar efter och laddar upp på forumet). Jag försökte mig på två tävlingar men det gick sådär.


En av tävlingarna bestod i att göra en Lo med följande:
* 2 olika band (spets, frills m.m. räknas)
* minst två foton
* något ur ditt spill (fri tolkning - förklara i din beskrivning)
* något från ditt senaste inköp
* minst 2 olika bokstavssorter (här räknas ALLT som är bokstäver, stämplat, stickers, rubons, utstansat, dymo m.m.) i rubriken.
* max en metalldekoration


Och här är mitt bidrag:


Jag kom alldeles för sent på att jag har ju definitivt mer än en metalldekoration (alla brads). Senare slog det mig dessutom att det var ju i rubriken det skulle vara två olika bokstavssorter, jag hade två olika med, men bara en i rubriken. Attans oxå! Resten klarade jag dock. Och jag blev rätt så nöjd. Jag måste verkligen jobba på att acceptera att det är ok att vara rätt så nöjd, det måste inte bli perfekt. Men det är svårt...


Men jag har i alla fall lagt in ett bidrag som var till en skisstävling:




Den ser inte alls ut som skissen men jag har utgått ifrån den i alla fall, och man får ju tolka fritt så jag tolkar den så här. Den tog väldigt lång tid på sig att ta form. Jag körde fast ett antal gånger och ändrade om, och började om. Men med Petras hjälp så blev den till slut så här. Först tyckte jag inte riktigt om den, men ju mer jag ser den, ju mer gillar jag den faktiskt. Även om jag har fastnat lite i att scrappa enkelt. Jag vill oxå kunna dekorera och "go nuts", men det är nåt jag får öva på.

De ser väldigt böjda ut på ena sidan, det är för att jag fotade dem ståendes och lutandes mot ett lakan. Inte mitt smartaste drag kanske, men jag orkar inte göra om det så det får vara så. Ni ser ju i alla fall på ett hum hur det ska vara.


Det kändes verkligen kul att få scrappa de här korten på Gustav och Linda. De gav en härlig inspiration som jag inte har haft på väldigt länge.

Förra helgen lyckades jag faktisk få till min kalender för 2009. Den blev väldigt enkel men så är den ju så liten oxå så det ges liksom inte så mycket utrymme att göra så mycket på. Men så här blev det i alla fall:



Första sidan är i tjock plast så med den stängd blir det lite suddigt, men man ser ju att det är nåt där i alla fall. Nu ska jag bara göra klart den för 2008. Jag har satt på ett papper i alla fall...

tisdag 17 februari 2009

F-n vad jag är duktig!!!

Jajamensan! Idag var jag för andra gången på step up-passet. Förra veckan var det bokslutsvecka så jag var tvungen att jobba över en del så då kom jag aldrig iväg. Jag frågade Suss som jag jobbar med om jag fick stanna kvar och jobba den här veckan också men det fick jag inte. Jag hade talat om för henne med att jag skulle och träna... Nåväl, nu har jag i alla fall varit där och det kändes lite bättre än förra gången. Men det är fortfarande långt kvar...

söndag 15 februari 2009

Äntligen lite inspiration... och god mat!

I fredags åkte jag med fem andra tjejer från jobbet in till Linköping. Vi gick till Ghingis, en asiatisk restaurang mitt i stan. Om man väljer buffén får man först en liten förrätt (vårrullar eller soppa, båda mycket goda) sedan får man själv plocka ihop vilka råvaror (kött, skaldjur, grönsaker och sås) man vill ha och se på när det tillagas. Helt genialiskt måste jag säga! Och ack, så gott... Vi hade en mycket trevlig kväll med mycket mat, prat och skratt. Jag har verkligen tur som får jobba med så underbara tjejer.

I går åkte jag till Nykyrka för att hälsa på en kompis som har köpt hus där. Hon och hennes sambo flyttade dit för ca 1 år sen och jag har inte lyckats pallra mig dit förrän nu, så det var verkligen på tiden. De bor verkligen jättefint, det var så fräscht och snyggt överallt (lite avis). De har dessutom hunnit få en alldeles underbar liten pojke sedan de flyttade ut dit och jag kunde naturligtvis inte låta bli att fota lite. Äntligen har jag lite foton som jag verkligen är sugen på att få scrappa. Så tack Gustav för inspirationen!

Hur skulle man kunna låta bli att inte bli inspirerad av en glad liten linslus som denna:


Jag ska till Sya och scrappa lite på torsdag eftermiddag, så då hoppas jag få ett par LO's gjorda med lille Gustav. Ska försöka att skärpa mig och få ihop lite andra foton oxå som jag har grunnat länge på. Det är bara så hiskeligt svårt att komma igång ibland...

Idag har jag varit ute på en långpromenad med Angelica. Det var riktigt härligt att pulsa i snön i det vackra vädret. Vi gav oss ut i skogen så vi fick kämpa ordentligt. Jag var ute i nästan 1 timme och 45 minuter så jag känner mig i alla fall lite duktig. Ska verkligen försöka komma iväg till step up-passet på tisdag. Nej, jag SKA gå på step up-passet på tisdag! Snälla, sätt lite press på mig nu så att jag verkligen måste gå, det är så väldigt lätt att komma på en massa ursäkter...

fredag 6 februari 2009

"Mitt nya liv"

Som många andra så försöker jag leva ett sundare liv: bättre mat, mindre sötsaker och mer motion. Jag börjar få kläm på maten, även om det inte blir så varierat. Det andra är det lite värre med. Men jag kämpar på. Mitt mål är att gå ner ca 20 kg. Jag vet, det låter massor men det är på en väldigt lång sikt, och jag har minst sagt att ta av... Drömmen vore 35 kg men det inser till och med jag att det inte är riktigt realistiskt, så jag nöjer mig med 20. Jag började att väga mig varje vecka för ca 2,5 år sedan och efter ett år hade jag gått ner 11 kg!! Som mest var jag nere på -16 kg, men sen stod det still länge, och så började jag jobba... Vågen började krypa uppåt igen och nu har jag gått upp ca 10-11 kg igen. Det känns väldigt lätt att ge upp och strunta i alltihop. Men nej, skam den som ger sig. Nu är det nya tag som gäller!!! (förhoppningsvis ska bara det att jag skriver om det här ge en liten morot, så sätt lite press på mig...)
Så numer ser det ut så här i mitt kök:


Mitt stora aber är motionen. Jag har absolut noll självdisciplin så att gå till gymet och träna ensam, utan nån som tjatar på och drar i en, är i det närmaste en omöjlighet. Jag trotsade dock detta enorma hinder i tisdags då jag bestämde mig för att gå till ett step up-pass. Jag mådde urdåligt på dagen så om det inte hade varit för att jag hade berättat för tjejerna på jobbet att jag skulle gå hade jag åkt raka vägen hem och lagt mig i soffan. Men som det nu var, kunde jag ju inte ge upp så lätt så jag åkpallrade mig iväg till gymet, och j-ar i h-e vad jobbigt det var! Det var en riktig besvikelse, jag borde ha klarat mer än vad jag gjorde. Och ont fick jag, har haltat runt i tre dagar nu. Men jag ger mig inte. Jag ska tillbaka!

Jag hade en riktigt traumatisk dag idag. Det var fruktansvärt halt på vägen i morse när jag åkte till jobbet. Bilen gled iväg, gjorde en fin liten piruett och hamnade till slut i diket. Det måste ha varit arbetsbrist i himlen just då för jag hade nog minst ett dussin skyddsänglar som vakade över mig. Just där jag hamnade var inte diket så djupt, det var raksträcka och jag var ensam på vägen när bilen bestämde sig för att ta en svängom. Dessutom hade jag den turen att det var en av våra receptionister från jobbet som kom efter mig och stannade till. Det var väldigt skönt att det var någon som jag kände igen, man känner sig ju lite dum även om man inte har gjort något fel (jag körde inte mer än 70 på 90-väg). Två killar stannade till och lyckades till slut hjälpa mig med att putta upp bilen på vägen. Sänder tacksamma tankar till dem alla tre, vad skulle jag ha gjort om inte de hade stannat??!! Trots detta hann jag komma till jobbet i tid, och då tog jag ändå lite sovmorgon! Både bilen och jag klarade oss utan en skråma, även om jag var lite skakig resten av dagen.
När jag åkte hem stannade jag till vid Ubbes konditori och unnade mig nåt jag inte har gjort på flera år:

Jag vet att det rimmar illa mot resten av vad jag har babblat om idag men efter en så här dag så behövde jag verkligen något riktigt lyxigt!