Ända sedan jag flyttade till Sandby så har jag haft min stora luftmadrass som säng. Jag har upptäckt att jag sover bättre på den då det inte blir lika mycket tryck på höfterna. Jag har blivit extremt tryckkänslig efter att jag blev sjuk (känslig överhuvudtaget men tryck på huden är väldigt besvärande) och när jag då ligger ner med all min vikt på höfterna, framför allt, så gör det ont. Jag kan till exempel inte ligga i samma ställning särskilt länge utan måste vända på mig efter ett tag. Luftmadrassen gör att jag sjunker ner precis lagom för att trycket ska lätta lite men jag får ändå stöd. Jag har varit väldigt nöjd och har inga tankar på att byta till en vanlig säng. Men...
Det finns vissa nackdelar också. Dels så är luften i madrassen kall så jag måste ha några lager filtar ovanpå som isolerar. Det är svårare att sova två eftersom madrassen rör sig mer än en vanlig gör, dessutom knarrar den ganska så rejält. Och så, har jag fått erfara, kan sömmarna släppa. Madrassen är ju vågig, med sydda "kanaler" för att jämna ut luften på ytan. När en, eller två, av dessa sömmar släpper så åker luft upp i den större kanalen som bildas. Det blir då en stor puckel.
Eftersom puckeln hamnade i mitten av sängen gjorde inte det så mycket, jag gillar faktiskt att ha stöd båda framför och bakom ryggen, jag ligger gärna som i en dal och har ofta en kudde framför magen.. Det stora problemet är att när luft pressas in i puckeln så försvinner den från sidorna och man får en känsla av att ramla ur sängen och får nästan klamra sig fast vid puckeln för att inte rulla ur. Och det är inte det lättaste att balansera ovanpå puckeln heller, även om det går.
Tur att jag har en stor soffa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar