Patio del Leones - äntligen

Jag lyckas inte få mellanrum i inlägget. Vet inte varför. Så det kan bli lite svårläst... *!#%& dator#&¤%blogg&%&#tekniska prylar*#¤% Nån som har nåt tips??!

Den här Lo'n började jag med för ca 2 månader sedan (snacka om långsam scrappare). När det var rubriken och dekorationerna kvar tog det tvärstopp och den blev liggandes halvklar. Nu äntligen har jag tagit mig i kragen och petat klart. Det är en Lo till mitt Spanienalbum. Det var egentligen så jag började scrappa, jag ville göra nåt med alla bilder och minnen från resan. Så jag började mina första trevande försök för ca 3,5 år sedan och en del av de första Lo'sarna i albumet (en del av de senare oxå för den delen) är riktigt hemska. Man kan verkligen se när man bläddrar i albumet hur jag har utvecklats (och det är ju tur det efter flera år...). Det här är i alla fall det senaste tillskottet, med mitt favoritfoto från Alhambra:

Hur går det med maten då? Nja, den senaste veckan har jag känt lite att jag har tappat taget lite. Jag har unnat mig lite för ofta och småätit lite för mycket. En vana väldigt svår att bli av med. Jag har ändå ätit tillåten mat men tanken på att unna mig nåt riktigt otillåtet har dykt upp mer och mer de sista veckorna. Så i fredags stod jag inte emot längre, jag köpte en dubbel-Skotte. Jag vet, hur kunde jag? Men jag har bestämt mig för att vara snäll mot mig själv. Det är i alla fall det första "riktiga" snedsteget på 8 veckor, och det var väldigt medvetet. Men åh, vad jag njöt. Vilket var lite av en besvikelse i sig. Jag hade ju hoppats på att jag skulle tycka det var alldeles för sött, men nej. Det var rent himmelskt underbart gott! För snart tydligen...

I fredags beställde vi mat utifrån till lunch och jag var så sugen på en pizza, men jag stod emot, det blev en kebabsallad i stället (jaja, jätteduktigt...). Jag fick dock smaka en liten bit pizza och fy, vad det var vidrigt... Nej, jag skojar bara, det var så inihelsikes gott så jag beslutade att det blir en stor smaskig pizza för mig när jag har nått 10 kg-gränsen. Jag vet att jag inte ska använda mat som belöning men nån gång måste man ju få... eller...?

Bara de sista dagarna nu känns det som om jag har gått upp lite (det lär väl visa sig imorgon) så nu är det tillbaka till basic. Inga mer söta smaker och mer återhållsamt med "ok men inte lika ofta"- och "unna mig ibland"-maten.

Jag har gjort Oopsies igen. I muffinsformar den här gången. Jag smälte lite smör och hällde i botten av formarna innan jag klickade i smeten. Oopsies har en förmåga att fastna om man inte smörjer ordentligt så det var ett bra tips. Jag fick dock gå med en kniv längst sidorna för att de skulle lossna. Tack vare formarna så flöt de inte ut och blev lite högre. När man tar ut dem från ugnen så är de så stora och fina, precis som vanliga muffins men de sjunker snart ihop så det får man vara beredd på. Tror att de sjönk ihop ytterligare lite efter att jag fotat.

Idag har vi haft en otroligt trevlig scrapträff igen. Jag kände att jag inte riktigt hade lust med att bära min enorma scrapväskan ner för tre trappor bara för att bära upp den igen så jag bestämde mig för att jag skulle måla stämplar. Har aldrig haft sån lätt packning till en scrapträff! Jag provade på att måla med Promarkers för första gången. Tack snälla Anna och Titti för lånet! Det var inte helt lätt men jag gillade att det blev mycket klarare färger än med Distresserna som jag vanligtvis använder, men det var lite trickigt och krävs nog lite träning för att få in snitsen. Men jag kommer förmodligen att köpa några stycken, till julmotiven om inte annat. Det är en av sakerna som gör scrapträffar så kul, man får möjlighet att prova på nya tekniker som man inte skulle annars. Jag skulle i alla fall aldrig köpa på mig ett gäng Promarkers, bara för att prova. Och så får man ju gosa med Ted oxå men det kanske bara är på träffarna i Motala...

Och så vill jag tipsa om att Bildmålarna (tack Anna för tipset om att länka) släpper sina underbara Tossor imorgon. Det finns risk att det flyttar hem en och annan till mig för himmel så söta de är! Men ni får vänta till imorgon för att se dem...

Min goda vän och partner Suss har övergett mig för Kreta i en vecka. Det betyder att nästa vecka ska jag ta hand om 82 butiker (vanligtvis har jag 40 st). Det ska inte vara några problem, både Sara (som jag vikarierar för) och Suss har varit ensamma i en vecka förut. Men då hade vi i och för sig inte precis infört nya rutiner, och fått ett arbetsmoment extra... Men det går säkert bra, om butikerna gör som de ska så ska det ju inte vara några problem... ...I'm screwed!