Idag tog jag med mig far in till Vrinnevisjukhuset i Norrköping för steg nummer två i operation magoperation. Det var dags för utvärdering genom samtal med olika personer i teamet. Det var en kirurg, en kurator, en sjukgymnast, en sjuksköterska och en dietist.
Jag hade redan innan bestämt mig för att jag endast är intresserad av gastric sleeve, och om jag inte får den så vill jag inte göra någon operation alls. Jag ger mig inte på gastric bypass, jag har hört alltför mycket negativt om den. Jag hade dessutom kollat lite på lcd-kosten (low calorie diet) och upptäckt att det verkar vara mycket socker och tillsatser i de produkterna. Det är helersättningsprodukterna från Nutrilett, Modifast, Naturdiet m.m. som man ska äta i tre veckor innan operationen, och då bara dessa. Så jag var redo på att det skulle bli lite heta diskussioner och att jag skulle anses som tämligen besvärlig.
När vi kom dit så var det bara en annan kvinna och jag som var där, det var tydligen ovanligt lite. Vi fick börja med att komma in till sköterskan för att mäta blodtryck och vikt samt mäta midja och längd. Efter lite väntetid fick sedan komma in och vi möttes av tidigare nämnda personer som drog lite snabb information. Sedan fick vi träffa var och en utom sjukgymnasten i enrum.
Jag fick börja med kirurgen. Som väntat var han inte helt nöjd över min begäran om sleeve. Och som väntat så var det för att de inte får betalt för denna operation om det inte finns medicinska skäl för att göra den framför bypass. Han ville inte heller riktigt hålla med om att det är mer komplikationer med en bypass än med en sleeve. Men det är jag så pass övertygad om så det spelar ingen roll vad någon påstår. Han gjorde dessutom den snabbaste undersökningen jag varit med om. Han lyssnade på lungor, hjärta och gjorde två små tryck på magen så var det klart. Vad han fick ut av det fick jag inte veta.
Nästa person var dietisten och där var jag verkligen inställd på mothugg. Men faktiskt så var hon väldigt vettig och försökte inte ens övertala mig att gå ifrån LCHF. Det enda var att jag kan få svårare att tåla fet mat efter operation men annars var hon helt med på att jag inte åt kolhydrater. Äntligen! Hon höll också med om att de LCD-produkter som de vill att vi ska äta inte är de bästa men att det tyvärr inte finns ett bättre alternativ på marknaden i dagsläget. Så bara därför så kommer jag att gå med på det.
Sjuksköterskan hade inte så mycket att tillägga mer än att det kan vara problematiskt att jag inte kan motionera inför operationen, och även att jag kommer att vara mycket still efter den. Sjukgymnasten haffade mig lite snabbt i korridoren för att höra vad det var som hindrade mig från att röra mig. Även hon tyckte att det var lite bekymmersamt men att det inte finns så mycket att göra åt det. Hon verkade till och med ha hört talas om ME förut. Fantastiskt! Ska försöka röra mig inom mina ramar, hur lite det än kan bli.
Kuratorn utbrast efter samtalet: -"Du är nog den av de som jag har pratat med som har varit ärligast!" Tja, vad tjänar jag på att ljuga liksom...??!!! Jag är väldigt öppen med mina problem och tankar och tycker att det hjälper att prata om det. Har snarare problemet med att veta när jag ska vara tyst om det, men jag blir bättre på det också. Lagom är som bekant bäst. Jag hoppas bara att min ärlighet inte ska sätta krokben för mig. Min ärlighet och hederlighet har en förmåga att vända sig emot mig.
Så om en vecka får jag domslutet. Operation eller inte??
