Hudiksvall

Nu är jag hemkommen igen efter några dagar i vackra Hälsingland. Jag tog tåget från Linköping i lördags och efter byte i Huvudstaden landade jag i Glada Hudik där min goa vän Mia tog emot. Vi åkte direkt till Björkmo, mellan Iggesund och Forsa, där hon numera huserar. Mia och hennes sambo hyr ett mysigt hus på landet där de bor med sina tre katter.

I trädgården finns två stora röda vinbärs-buskar som var precis översållade med bär. Det kändes rätt lyxigt att gå ner för trappen, ta två steg och repa av lite bär till frukostfilen.

Svea var inte den lättaste katten att fånga på bild. Hon var inte riktigt lika social som de andra två. Men till slut lyckades jag i alla fall...

Tilde är en riktig primadonna och förmodligen den vackraste katt jag sett någon gång. Likheten med en lokatt är slående.

Nykomlingen till familjen är Ester. Hon är den mest sociala av dem alla och vann mitt hjärta. Hon ville vara med hela tiden och var nyfiken och busig. Precis som en kattunge ska vara. Hon har ett öga som är tvåfärgat. Ser lite speciellt ut.

Min första kväll hade Mia lovat bort sin närvaro på en 25-årsfest, det var en maskerad så det var bara för henne att slänga på sig munderingen. Visst är hon fin!

Jag följde med som sällskap, utklädd till östgöte ;-). Vi genomled några av de längsta timmarna i våra liv innan vi kunde smita och åka hem. Vi vann i alla fall tipspromenaden men det var nog den enda ljusglimten på hela kvällen.

På söndagen tog vi lite sovmorgon innan vi satte oss i bilen och tog en sightseeingtur i de Hälsingska skogarna. Och de finns det gott om! Jag fick i alla fall se Näsviken, farmors hembygd och Ofärne, ett litet ställe mitt ute i skogen med en badplats, nerlagd skidanläggning och några gårdar. Om man råkade blinka vid fel tillfälle hade man missat det. När vi väl hittade ut från skogen igen hamnade vi i Näcksjö där Mia är uppväxt och vi stannade till och hälsade på hennes föräldrar. Planen var att vi sen skulle åka upp på berget till Blaxås, ett litet mysigt fikaställe men de hade stängt för säsongen. Typiskt! Så letade oss igenom skogen igen och åkte hem och avnjöt Mias berömda kycklinggryta i stället. Mums!

Framåt sena eftermiddagen åkte vi till Iggesund för att hyra en film och inhandla lite gottigt. Sen satt vi och tittade på två filmer och åt icke-tillåtet-men-ack-så-gott-godis. Vi såg Taken med Liam Neeson och 7 Pounds med Will Smith. Båda var mycket bra, kan rekommenderas. Taken var kanske något i det överdrivna laget men 7 Pounds var grymt bra, man hänger inte med för 5 öre förrän ett bra bit in i filmen men efter hand så börjar det att klarna. Den ska ni absolut se, om ni inte har gjort det än.

Vid niotiden kom sambon hem från jobbet och vi åkte då ut till Vedmora, Enånger. Vi tog ut sambons två hästar Nitci och Cita. Jag vågade mig till och med upp på ryggen på Cita. Det var en himla massa år sedan jag red sist så det var lite nervöst, och det blev ju inte bättre när jag inte ens lyckades få upp foten i stigbygeln. Snacka om smidig som en gravid container! Jag fick verkligen lyfta upp foten för att lyckas få i den och sen häva mig upp. Med Mias hjälp som gick bredvid lyckades jag både trava och galoppera, eller snarare lyckades hänga mig kvar... Men det var grymt kul och jag skulle gärna rida igen om tillfälle skulle ges.

På måndagen var det dags för jobb igen för Mia som inte hade samma tur som jag och ha semester. Jag kämpade mig upp klockan sex och följde med. Jag fick göra kassaredovisning för några dagar som Mia hade haft godheten att spara åt mig... Det är ju det jag jobbar med i vanliga fall, men på andra sida så att säga. Jag stämmer av kassaredovisningen som görs i butikerna, så nu fick jag se hur det går till. Resten av förmiddagen grävde jag ner mig på leksaksavdelningen där totalt kaos rådde efter helgen. Men efter några timmar med plock fram och tillbaka lyckades jag bringa någon slags ordning, tror jag. Frågan är väl bara för hur länge... Nåja, jag konstaterade i alla fall att butiksarbete inte är för mig! Jag är en kontorsråtta ända in i benmärgen. När jag trodde att jag snart skulle svimma av hunger åkte vi äntligen till Radjos där jag blev bjuden på lunch. Färsbiffar utan potatismos och extra sås, gott men något salt.

Vid halvtre avvek Mia, Mattias och jag från butiken och for norrut till Sundsvall. Där hälsade vi på systerbutiken och butikschefen där. Kul att få ett ansikte på rösten man bara har hört i telefon förrut. Sen åkte vi de 8 milen tillbaka igen!

Efter ett snabbt stopp i Björkmo for vi nu söderut istället och hamnade i Mohed utanför Söderhamn. Mattias och jag var tappra supportrar som satt och hejade på Mia i både kyla och regn, och en och annan myggattack. Det blev inget mål för Mia denna gång men de vann i alla fall med 0-1.

Efter några intensiva dagar bestämde jag mig för att ta sovmorgon min sista dag i Hälsingland. Det blev inte så mycket sovmorgon dock för jag vaknade när Mia gick upp och kunde inte somna om sen. Men det gjorde inte så mycket. Jag hade en väldigt lugn morgon på verandan. Efter att ha packat ihop och umgåtts lite med Ester kom Mia och hämtade mig klockan två och skjutsade in mig till stationen. Visiten var över för den här gången och jag får tacka Mia för en alldeles underbar vistelse och hoppas vi ses snart igen.

Avslutar med de obligatoriska blombilderna jag tog i trädgården....