Efter det att jag flyttade ut till Sandby så har det varit lite ensamt i lägenheten. Jag saknar någon att kunna prata lite med, även om man inte får så mycket svar tillbaka. Jag tänkte först ta hem Nisse men insåg till slut att det kanske inte vore så smart med tanke på att jag kommer att ta emot kunder här hemma. Jag vill inte att de får en allergisk chock när de är här, det är ju så långt till akuten... ;-)
Min hyresvärd är dessutom inte det minsta vänligt sinnad mot husdjur och säger blankt nej till det. Enligt hyresgästföreningen har de dock inte rätt att förbjuda husdjur om de inte har en väldigt speciell anledning. Hyresvärden hävdar att de vill hålla lägenheten allergifri och oförstörd nu när den är nyrenoverad. Att sedan golvet inte håller att gå på och att det är fri passage för vilddjur in till källaren verkar inte vara så viktigt. Nå väl, Nisse får bo kvar ute i skogen.
Så nu funderade jag vidare. Jag har alltid haft tanken på att skaffa degusar igen, jag tycker det är väldigt trevliga djur men inte känt att jag har haft tiden och orken förut. Men nu passade det bättre. Dessutom är de allergivänliga och de skadar inte lägenheten så hyresvärdens argument faller ju där. Men för säkerhets skull så frågade jag inte den här gången, jag får ta den diskussionen en annan gång.
Sagt och gjort så började jag leta på internet. Det visade sig att det är mycket som har ändrats på de här åren vad gäller information. Det är fortfarande ett väldigt okänt djur i Sverige men nu finns det information på ett helt annat sätt än när jag hade mina små pluttar. Så jag läste på och hittade dessutom ett forum på ifokus bara för degusar. Där fick jag kontakt med en tjej som är uppfödare, hon hade ingen kull just nu men visste att en djuraffär i Stockholm hade. Och som av en händelse skulle hon åka ner till Godegård där hon har sin sommarstuga. Det kunde inte bli mycket bättre.
Så min kontakt hämtade hem tre pojkar från Stockholm och kom ner med två av dem. Brodern till den ena behöll hon själv. Jag är nu lycklig ägare till en agouti-färgad och en viltblå. Jag har döpt dem till Whiskey och Konjak.
Här är några mindre bra bilder på dem, fler kommer garanterat!
Först ut är den äldsta, agouti-färgade Konjak. Han är ca 6 månader, lugn av sig och lite reserverad. När det serveras gurka eller färskt gräs glömmer han dock av sig lite... Hjulet är förmodligen den bästa uppfinningen på jorden.
Lilla Whiskey är en viltblå-färgad degu som är 3-4 månader och betydligt mindre än Konjak än så länge. Men betydligt mer fart i. Nyfiken som få och med en förkärlek till morot och färskt gräs. Han utforskar buren betydligt mer än Konjak.
Numera finns det regler för hur stor buren ska vara och vad det ska finnas tillgång till. Men de måtten är tilltaget i underkant och när det gäller degusar så gäller ju större desto bättre. De tycker om att klättra så buren behöver vara ganska så hög. Många har byggt om garderober till exempel till sina små älsklingar. Jag hade den stora turen att hitta en gammal monter på återvinningen (eller turen att älsklingen var med då det var han som såg potentialen i den). Jag slog till direkt och anlitade bästa far som tillsammans med älsklingen levererade den hem till Sandby och släpade den uppför trapporna.
Så här såg den ut från början (glasdörrarna är här borttagna).
Och efter lite hjälp från snickare Mats och min bäste särbo så ser den nu ut så här. Fyra våningar har de att springa på, en whiskytunna att boa i, och massor med saker att utforska. Det ska dit lite lister på hyllorna som ska förhindra strömaterialet från att ramla ner men sen är den klar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar